Familj och arv

Arvskifteshandling (mall)

En arvskifteshandling är dödsbodelägarnas skriftliga avtal om hur arvet efter en avliden ska fördelas — vem som övertar vilka tillgångar, hur skulderna hanteras och vilken skifteslikvid som eventuellt betalas för att jämna ut värdena. Handlingen upprättas efter att bouppteckningen har registrerats hos Skatteverket, och det är den banken kräver för att betala ut den avlidnes pengar och avsluta kontona. Finns det bara en dödsbodelägare behövs inget arvskifte — tillgångarna övergår då direkt när bouppteckningen är registrerad.

Kan inte signeras elektroniskt

Ärvdabalken 23 kap. 4 § kräver att det över arvskiftet upprättas en handling som skrivs under av delägarna, och till skillnad från t.ex. aktiebolagslagen (1 kap. 13 §) finns ingen bestämmelse som tillåter elektronisk underskrift. Lantmäteriet anser att arvskiften måste undertecknas fysiskt för att vara giltiga, och banker kräver arvskifteshandlingen i original. Skriv därför ut handlingen och låt samtliga dödsbodelägare underteckna den för hand.

Lagen kräver handskriven underskrift för det här dokumentet, så det kan inte signeras elektroniskt här. Du kan ändå ladda ner mallen gratis, skriva ut den och skriva under för hand. Läs vad lagen säger: Ärvdabalken 23 kap. 4 § (1958:637)

Fyll i mallen

Fyll i fälten nedan och ladda ner dokumentet färdigifyllt. Det här dokumentet ska undertecknas för hand, så skriv ut det och skriv under med penna.

Steg 1 av 6 · Den avlidne och dödsboet

1. Den avlidne och dödsboet

Gratis · utan konto · sparas inte förrän du laddar ner

Om mallen

Reglerna finns i ärvdabalken (1958:637). Arvskifte förrättas av arvingar och universella testamentstagare, och var den avlidne gift ska bodelning enligt äktenskapsbalken förrättas först; en efterlevande sambo kan begära bodelning enligt sambolagen (23 kap. 1 §). Formkravet är enkelt men obligatoriskt: över arvskiftet ska det upprättas en handling som skrivs under av samtliga delägare (23 kap. 4 §) — vittnen krävs inte. Kommer delägarna inte överens kan tingsrätten på begäran utse en skiftesman som i sista hand beslutar om tvångsskifte (23 kap. 5 §). Bouppteckningen ska förrättas senast tre månader efter dödsfallet och ges in till Skatteverket för registrering (20 kap.); själva arvskifteshandlingen registreras däremot inte hos någon myndighet.

Ladda ner mallen som PDF eller redigerbart Word-dokument, fyll i uppgifterna, skriv ut handlingen och låt samtliga dödsbodelägare underteckna den för hand — banken och Lantmäteriet kräver originalet.

Föredrar du att fylla i manuellt?

Ladda ner mallen gratis

PDF för utskrift · redigerbar Word (.docx)

Vad mallen innehåller

  • Uppgifter om den avlidne och den registrerade bouppteckningen
  • Samtliga dödsbodelägare med personnummer, adress och grund (arv eller testamente)
  • Bodelning med efterlevande make eller sambo före skiftet (ärvdabalken 23 kap. 1 §)
  • Översikt över boets tillgångar och skulder
  • Fördelning av tillgångarna — bankmedel, fastighet, fordon och lösöre
  • Skifteslikvid mellan delägarna med betalningsfrist
  • Fullmakt till en delägare för det praktiska genomförandet
  • Underskriftsfält för samtliga dödsbodelägare (23 kap. 4 §)

Efter underskrift: banken och lagfart hos Lantmäteriet

Lämna den undertecknade arvskifteshandlingen tillsammans med den registrerade bouppteckningen till dödsboets bank, så betalar banken ut tillgodohavanden, för över värdepapper och avslutar den avlidnes konton enligt fördelningen.

Har en delägare tillskiftats en fastighet eller tomträtt ska hen ansöka om lagfart hos Lantmäteriet inom tre månader från skiftet. Bifoga arvskifteshandlingen i original och en bestyrkt kopia av bouppteckningen — ingen stämpelskatt tas ut vid förvärv genom arv.

Kom också ihåg att anmäla ägarbyte för fordon till Transportstyrelsen och att deklarera för dödsboet fram till och med skiftesåret.

Lantmäteriet — ansökan om lagfart vid arv (öppnas i ny flik)

Källa och juridisk grund

Mallen bygger på ärvdabalken (1958:637) 23 kap. Över arvskifte ska det upprättas en handling som skrivs under av delägarna (23 kap. 4 §), och var den döde gift ska bodelning förrättas innan arvskifte äger rum (23 kap. 1 §).

Ärvdabalken 23 kap. (om arvskifte) (öppnas i ny flik)

Vanliga frågor

När kan arvskiftet göras?
Först när bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket. Bouppteckningen ska förrättas senast tre månader efter dödsfallet och ges in för registrering inom en månad därefter (ärvdabalken 20 kap.); den registrerade bouppteckningen är dödsboets legitimationshandling och krävs av banken. Var den avlidne gift ska dessutom bodelning enligt äktenskapsbalken förrättas innan arvskiftet, och en efterlevande sambo kan begära bodelning enligt sambolagen (23 kap. 1 §).
Vilka måste skriva under arvskifteshandlingen?
Samtliga dödsbodelägare — arvingar och universella testamentstagare — eller deras ombud med fullmakt. Formkravet i ärvdabalken 23 kap. 4 § är att det över arvskiftet upprättas en handling som skrivs under av delägarna; saknas en underskrift är skiftet inte giltigt, och banken kommer inte att betala ut arvet. Vittnen krävs däremot inte.
Vad händer om vi inte kommer överens?
Så länge alla är överens råder avtalsfrihet — delägarna kan fördela tillgångarna precis som de vill, oavsett arvslotternas storlek. Kommer ni inte överens kan varje delägare begära att tingsrätten utser en skiftesman (ärvdabalken 23 kap. 5 §). Skiftesmannen försöker först ena delägarna och kan annars besluta om tvångsskifte, som delägarna kan klandra vid domstol inom fyra veckor.
Kan arvskifteshandlingen signeras elektroniskt?
Nej. Formkravet i 23 kap. 4 § är en handling som skrivs under av delägarna. Vittnen krävs inte, men lagen tillåter inte elektronisk underskrift i stället, och Lantmäteriet anser att ett arvskifte måste undertecknas fysiskt för att vara giltigt. Banker kräver också arvskifteshandlingen i original. Skriv ut handlingen och låt alla delägare skriva under med penna.
Ska handlingen registreras någonstans, och betalar vi skatt på arvet?
Nej. Arvskifteshandlingen ska inte skickas till Skatteverket eller någon annan myndighet — det är bara bouppteckningen som registreras. Arvsskatten är avskaffad i Sverige sedan 2005, så själva arvet beskattas inte; däremot övertar den som ärver till exempel aktier eller en fastighet den avlidnes anskaffningsvärde och kan få betala kapitalvinstskatt vid en senare försäljning. Vid lagfart efter arv betalas ingen stämpelskatt, endast expeditionsavgift.

Undrar du om en elektronisk signatur håller juridiskt? Läs om elektronisk signering →

Andra mallar

Se alla mallar

Den här mallen är en allmän utgångspunkt och utgör inte juridisk rådgivning. Kontrollera att innehållet passar din situation och sök juridisk hjälp vid tvekan.